måndag 13 februari 2012
Dubai i Mars :)
Bloggar dåligt men händer så mycket hela tiden. Ikväll skall vi ha gäster igen super kul :) Så har massa att stå i nu og förbereda. Men vi skall iaf resa till Dubi igen älskade land. Finns inget som slår Dubai :)
onsdag 8 februari 2012
Livet kan bara ta slut en dag.... Vi vet det alla, men vet vi de egentligen och lever vi så ?
Vilken dag hmmm fått reda på två dött og en alvarligt sjuk inom vännskapskretsen. Allt blir så verkligt ibland og man försvinner fort väg i tankarna. Man vill ringa alla man är glad i og inte gnälla om något mera. Men så funkar inte livet man kan inte konstant oroa sig för nära og kära skall dö. Men man kan välja sina stider og ta bättre hand om det som betyder något. Värdesätta de små sakerna men fortsätta vara missnöjd men vissa saker. Att vara negativ, missnöjd, fundersam, våga sätta ner foten behöver inte vara negativt. Det kan vara det som får en frammåt og bli en bättre person.
Det är inte lätt att ta vara på livet heller...
Första gången i mitt liv jag känner jag fått kontroll på pusselbitarna är när ja blev gravid. Pga av all bäckensmärta og rädsla inför något skall gå fel. Sen starten på Maximillians första timmar som förändrade allt. När de tog han några timmar gammal akut og förflyttande han till intensiven på ett annat sjukhus. Då rasade min värld totalt og allt inom blev svart.
Efter en vecka på intensiven med föräldrar som hade riktigt sjuka barn. Föräldrar som bott på sjukhuset flera månader og inte ens fick hålla i sina barn. Skulle kunna skriva sida upp og ner hur de berörde mig. Maximillian var nog de friskaste barnet på hela intensiven. Den respekten för andra människor og nytt perspektiv på livet ja fick.
Tänker på de föräldrar som inte fick sätta sitt barn i bilbarnstolen og åka hem.. nånsin!
Jag är tacksam i efterhand över min tid där og allt det gav mig. De nätter ja satt på en mörk nedsläkt avdelning som luktade rengöringssprit. Med mammor og pappor som grät eller jubblade av lycka när deras bäbis slutade bli sondmatad.
Jag är en fantastiskt bra mamma og har aldrig varit så stolt över mig sen Maximillian föddes. Jag har orkat ge 200% varje dag og älskar detta mamma liv. Nä stolt og lycklg som attan är jag!Intensiven og den gravid tiden gav mig mycket lärdom.
Men åter till dagens sorgliga besked...
Har lite panik över ja inte kan hjälpa og få bort sorg. Men nu är det som det är og sånt är livet. Väldigt svårt att skriva något klokt om detta, för de hjälper inte deras smärta. Ja kan inte göra något mer än att finnas där.
Ta till vara på människor som betyder något og behöver dig!
Det är inte lätt att ta vara på livet heller...
Första gången i mitt liv jag känner jag fått kontroll på pusselbitarna är när ja blev gravid. Pga av all bäckensmärta og rädsla inför något skall gå fel. Sen starten på Maximillians första timmar som förändrade allt. När de tog han några timmar gammal akut og förflyttande han till intensiven på ett annat sjukhus. Då rasade min värld totalt og allt inom blev svart.
Efter en vecka på intensiven med föräldrar som hade riktigt sjuka barn. Föräldrar som bott på sjukhuset flera månader og inte ens fick hålla i sina barn. Skulle kunna skriva sida upp og ner hur de berörde mig. Maximillian var nog de friskaste barnet på hela intensiven. Den respekten för andra människor og nytt perspektiv på livet ja fick.
Tänker på de föräldrar som inte fick sätta sitt barn i bilbarnstolen og åka hem.. nånsin!
Jag är tacksam i efterhand över min tid där og allt det gav mig. De nätter ja satt på en mörk nedsläkt avdelning som luktade rengöringssprit. Med mammor og pappor som grät eller jubblade av lycka när deras bäbis slutade bli sondmatad.
Jag är en fantastiskt bra mamma og har aldrig varit så stolt över mig sen Maximillian föddes. Jag har orkat ge 200% varje dag og älskar detta mamma liv. Nä stolt og lycklg som attan är jag!Intensiven og den gravid tiden gav mig mycket lärdom.
Men åter till dagens sorgliga besked...
Har lite panik över ja inte kan hjälpa og få bort sorg. Men nu är det som det är og sånt är livet. Väldigt svårt att skriva något klokt om detta, för de hjälper inte deras smärta. Ja kan inte göra något mer än att finnas där.
Ta till vara på människor som betyder något og behöver dig!
tisdag 7 februari 2012
Ser på kort från Julen...
Maximillians första jul iklädd bunad alltså Norsk folkdräkt. Stella har juldräkt haha stakars barn ;) Jag är fortsatt sjuk og inte iform, men börjar må bättre. Hela dagen gått ut på leka med Milleman og prata tel med vänner. Nu väntar på på Morten kommer hem :)
Nu skall ja fixa lite här....
Skriver sen :)
måndag 6 februari 2012
Inflensan förstörde semestern :(
Maximillian og Eira ser på soluppgången
Så Morten har passat på Maximillian hela helgen själv här hehee Ja han har haft fullt upp kan ja lugnt säga. Sur og sjuk Natalie fick han på köpet. Hatar vara sjuk og de delar jag gärna med mig ;)
Nä hoppas på ny hyttetur snart :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)